'Alba Maxima', vit bondros

Alba-Gruppen

Ursprung okänt. Den var sannolikt vida spridd i Europa under 1500-talet, men är troligen mycket äldre. Säkert känd sedan 1867. Den är mycket vanlig i gamla trädgårdar i stora delar av Sverige. Enskilda plantor kan bli mycket gamla.

Växtsätt kraftigt och mer eller mindre upprätt. Blombärande grenar ofta bågböjda. Taggar få och små till stora och grova. Bladverk mörkt och matt blåaktigt gröna. Blommor medelstora till stora, tätt fyllda och krämvita till vita; nyutslagna blommor kan vara svagt rosatonade. Doft stark och fin. Skuggtålig, anspråkslös och lättodlad. Angrips ofta av rosrost. Härdig i zon 7.