Forskning

Korta FoU-rapporter om forskning som bedrivs vid POM:

2007

Fenotypisk variation hos vallväxter i historiska ängs- och betesmarker

Under hösten 2007 studerades den fenotypiska variationen inom och mellan 14 olika populationer av rödklöver (jämte en mätarsort) med hjälp botaniska och agronomiska deskriptorer. Arbetena med timotej fortsätter i projekten ”Karaktärisering av timotejgenotyper från historiska slåttermarker med hjälp av mikrosatelliter” (POM-finansiering 060401-070331) och ”Phenotypic and molecular characterization of genetic resources of Nordic timothy (Phleum pratense L.)” (Formasfinansiering 070101-101231).

Morfologisk beskrivning av insamlade rabarberkloner

Projektet, som var ett led i skapandet av en nordisk s.k. ”core collection”, omfattade 60 kloner som dokumenterades med hjälp av karaktärer framtagna av UPOV. Parallellt gjordes en DNA-analys för att erhålla ”fingeravtryck”. Det insamlade materialet uppvisade stor morfologisk och kemisk variation. DNA-analysen visade bland annat att många kloner inte kunde skiljas från en viss sort ('Sutton') och att ett 10-tal andra kloner var identiska men av okänd sort. Projektet finns redovisat som ett examensarbete (Lundahl 2006).

In vitro-bevarande av pepparrot

Projektet som började 2006 har studerat olika bevarandeformer för vegetativt förökat material. Under 2006 erhölls blandade resultat, men de visade att meristem från bladveck respektive bladfäste överlevde i högre utsträckning än material från blomknoppar och bladnerv. Under 2007 fortsatte arbetet med att utveckla bättre metoder för sterilisering av materialet då många av klonerna infekterats i försöken under 2006. Från det undersökta materialet överlevde endast ett fåtal prover. Problemen med missfärgat odlingsmedium och meristem med dålig tillväxt kvarstod under 2007. Trots ytterligare sterilisering infekterades många prover med bakterieinfektioner. Projektägaren NordGen önskar komplettera arbetena under 2008.

Molekylära analyser i ärter

Syftet var att få fram DNA markördata av både de genom Fröuppropet nytillkomna accessionerna och ett urval av tidigare bevarade accessioner, och att få en uppfattning om den genetiska variationen i samlingen. Potentiella duplikationer skulle också kunna identifieras. Resultaten visade att 28 accessioner inte var duplikat till tidigare bevarade accessioner på NGB. För de resterande accessionerna i studien kan man ännu inte dra några slutsatser. Av de 80 accessionerna har 18 visat sig vara icke homogena, dvs. flera genotyper kan hittas i samma accession. Arbetena avses att publiceras under 2008/09.

2006

Fenotypisk variation hos vallväxter i historiska ängs- och betesmarker

Avsikten med projektet är att studera variationen hos tre kommersiellt viktiga vallväxter: timotej (Phleum pratense ), rödklöver (Trifolium pratense) och vitklöver (Trifolium repens), i genotyper insamlade från ängs- och betesmarker som har haft långvarig kontinuitet i sin hävd. Insamling av frö från populationer av de tre arterna har genomförts för att tillföra material till projektet. Under sommaren 2005 samlades fröprover in från totalt 82 olika lokaler. Totalt samlades det in 57 fröprover av timotej, inklusive underarter, 67 av rödklöver och 39 av vitklöver. Den fenotypiska variationen inom och mellan populationer studeras i fältförsök, med hjälp botaniska och agronomiska deskriptorer. En utförlig rapport kan hämtas från POMs hemsida.

Arbetena med timotej fortsätter i projekten ”Karaktärisering av timotejgenotyper från historiska slåttermarker med hjälp av mikrosatelliter” (POM-finansiering 060401-070331) och det samnordiska projektet ”Phenotypic and molecular characterization of genetic resources of Nordic timothy (Phleum pratense L.)” (Formasfinansiering 070101-101231).

DIGITALIS – Digitalisering av svensk äldre trädgårdslitteratur och tryck

Detta pilotprojekt utfördes under 2006 för att utarbeta en modell för hur ett digitaliseringsarbete kan utföras. Övriga involverade aktörer var Lunds Universitetsbibliotek, SLU-biblioteket i Alnarp, samt företagen AutoText A/S och Geminova. En serie priskuranter från Ramlösa Plantskola (1878/79-1939) skannades och xml-märktes av Autotext A/S, en webportal konstruerades av Geminova där priskuranterna publicerades. Pilotprojektet utmynnade i ett webpaket som visar priskuranterna som textdokument i html-format, där en sökmotor gör det möjligt att plocka fram specifika element i texterna. Webpaketet är tillgängligt för beskådan på http://pom.geminova.net /.

Utveckling av molekylära metoder för att analysera variationen hos odlade typer av ornäsbjörk (Betula pendula 'Dalecarlica')

Syftet med projektet var att finna molekylärt stöd (AFLP-markörer) för de fenotypiska skillnaderna som har observerats hos ett antal flikbladiga björkar. Resultaten visade att i landet förekommande ornäsbjörkar är molekylärt enhetliga, att de går väl att skilja från flera olika flikbladiga fenotyper, men dock inte alla.

Morfologisk beskrivning av insamlade rabarberkloner

Projektet, som var ett led i skapandet av en nordisk s.k. ”core collection”, omfattade 60 kloner som dokumenterades med hjälp av karaktärer framtagna av UPOV. Parallellt gjordes en DNA-analys för att erhålla ”fingeravtryck”. Det insamlade materialet uppvisade stor morfologisk och kemisk variation. DNA-analysen visade bland annat att många kloner inte kunde skiljas från en viss sort ('Sutton') och att ett 10-tal andra kloner var identiska men av okänd sort. Projektet finns redovisat som ett examensarbete (Lundahl 2006).

In vitro-bevarande av pepparrot

Syftet med projektet var att studera olika bevarandeformer för vegetativt förökat material. Pepparrot valdes som modellplanta. Resultaten visar att den utvecklade metoden för in vitro-odling av pepparrot fungerar. Dock ingår för få antal kloner för att man skall kunna dra mer långtgående slutsatser av resultaten. Antalet prover behöver också ökas för att få ett bättre underlag i studien. Arbetet fortsätter under 2007.

Molekylära analyser i ärter

Syftet var att få fram DNA markördata av både de genom Fröuppropet nytillkomna accessionerna och ett urval av tidigare bevarade accessioner, och att få en uppfattning om den genetiska variationen i samlingen. Potentiella duplikationer skulle också kunna identifieras. Resultaten visade att 28 accessioner inte var duplikat till tidigare bevarade accessioner på NGB. För de resterande accessionerna i studien kan man ännu inte dra några slutsatser. Av de 80 accessionerna har 18 visat sig vara icke homogena, dvs. flera genotyper kan hittas i samma accession.