Hur blev växterna kulturväxter?

I motsats till våra kulturväxter lever de vilda växterna i en tuff värld. Det gäller att konkurrera om utrymme, näring och ljus, att försvara sig mot olika skadegörare, att föröka sig maximalt och att sprida avkomman så väl som möjligt. Inte undra på att de under årmiljonernas gång utvecklade en mängd olika sätt och strategier för att försvara sig och nå högsta möjliga förökningsframgång.

För våra förfäder var det förstås viktigt att försöka bli av med alla oönskade egenskaper. Tornar, taggar, oätliga eller giftiga ämnen, svaga strån som vek sig, frön som trillade av för minsta vindpust. Tusentals generationer av jordbrukare har - medvetet eller omedvetet - genom historien gjort sina urval bland miljontals plantor. Så småningom har de fått ett utseende som liknar de kulturväxter vi odlar i dag.

Det är faktiskt bara under de senaste drygt 100 åren som människan har bedrivit aktiv växtförädling. Men under den tiden har vi kunnat driva på evolutionen i en alltmer hisnande fart!

Exempel
"Urgamla" kulturväxter (minst 4 000 år): vete, korn, ris, hirs, åkerböna, sojaböna, äpple, päron, fikon, banan, vindruva, oliv, kål, kålrot, lök, mullbär, hampa och lin

"Nya" kulturväxter: raps, blåbär och gummiträd