Vad händer med materialet?

Det inskickade materialet finns idag planterat i de botaniska trädgårdarna i Lund och Uppsala. Vi ska nu ta reda på vad det är för material som har inkommit och vad av detta som ska bevaras. Troligen är det mycket som är samma. Materialet studeras på tre sätt; morfologiska beskrivningar/data behandling, DNA-markörer, äldre priskuranter och litteratur.

Efterhand som narcisserna blommar, fotograferas de och blad och blommor plockas till hebarieläggning (pressning). En morfologisk beskrivning görs av varje kollekt med hjälp av 32 olika karaktärer.

DNA-markörer

För att ta reda på vilken genetisk variation som finns i material som vi har fått in genom uppropen och vad vi ska bevara har vi bland annat använt oss av DNA-markörer. När det gäller narcisserna har vi valt att arbeta med tre olika DNA-markörer, AFLP (Amplified Fragment Length Polymorfism), ISSR ( Inter-simple sequence repeats ) och RAPD (Random Amplified Polymorphic DNA).