Vad händer med ditt tips?

Alla brev och tips som kommer in till perennuppropet läses igenom noggrant och sedan tar vi kontakt med brevskrivaren.

Perenner som går att spåra tillbaka till före 1940 registreras i POM:s databas som finns på Nordiska genbanken i Alnarp. Där förs uppgifter om växtplats och växtens utseende in. Om perennen bedöms som intressant kanske någon av perennuppropets inventerare kommer för att titta närmare på växten (vi ringer alltid i god tid före ett ev. besök).

Tillsammans med perennuppropets referensgrupp, bestående av representanter från Fritidsodlingens riksorganisation, de botaniska trädgårdarna och plantskolebranschen, tas beslut om vilka perenner som plockas in för provodling. Dessa perenner ber vi att få en delning av. Provodlingen pågår under flera år och görs för att få mer information om plantornas växtsätt och andra egenskaper och för att jämföra dem med andra plantor av samma art. Hösten 2006 planterades de första perennerna på provodlingsfältet vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Hösten 2007 sattes ytterligare delningar och idag står omkring tvåhundrafyrtio plantor på fältet. Bland dem finns till exempel sextiotre pioner, trettiosju flox, trettiofyra irisar, tretton stormhattar och elva dagliljor från olika delar av Sverige.

De perenner som har en dokumenterad historia och som visat prov på bra odlingsegenskaper samlas i en nationell samling. I den nationella samlingen ska plantorna bevaras långsiktigt. Samlingen kommer också att användas för forskning, undervisning och demonstrationer. POM planerar dessutom att i samarbete med bland annat friluftsmuseer, botaniska trädgårdar och hembygdsföreningar bygga upp lokala samlingar av äldre perenner runt om i Sverige. Tanken är att perennerna ska visas upp i de landskap där de en gång odlats.

Uppdaterad 2008-09-05