Vilka rosor är intressanta för POM?

Redan under medeltiden odlades rosor i Sverige. Kunskapen om vilka rosor som har odlats i vårt land fram till 1800-talets början är till stora delar okänd. Under 1800- och 1900-talen saluförde svenska plantskolor tusentals sorter. Plantskolornas rossortiment har förändrats kraftigt över tiden. Ytterst få av de rosor som salufördes under 1800- och början av 1900-talet har behållit sin plats i våra dagars sortiment.

Av de tidigare saluförda sorterna har många för alltid försvunnit, i många fall på grund av att de inte klarade vårt klimat. Andra rosor har visat sig ha goda överlevnadsegenskaper i Sverige. Av de rosor som planterades under 1800- och 1900-talen, och som sedan länge försvunnit ur plantskolornas sortiment, växer många alltjämt i vårt land. De har ofta odlats och vårdats ömt under lång tid i gamla trädgårdar. Ibland har de spritts vidare till grannar, vänner och släktingar, vissa av dem till hela byar eller vida omkring i en bygd. I andra fall har de överlevt i gamla förfallna trädgårdar, som förvildade plantor i kulturlandskapet eller på vägkanter. Det vilar idag ett akut hot över många av dessa rosor.

Kulturrosor med denna bakgrund har både en rik kulturhistoria att berätta och en värdefull genetisk mångfald att ta tillvara. Genom sin blotta existens har de dokumenterat goda egenskaper och de har anpassats väl till vårt lands klimat och odlingstraditioner. Det är dessa rosor som POM:s rosprojekt ska inventera, samla in, bevara och nyttja.

Dessa rosor har några gemensamma egenskaper. De är långlivade och samtidigt många gånger anspråkslösa och lättodlade. Den långa livslängden är ofta resultatet av god härdighet, god förmåga till självföryngring med vegetativa skott och i flertalet fall god motståndskraft mot skadesvampar. En stor majoritet av sorterna blommar under endast en period per säsong.