Kornell (Cornus alba)

Kornell (Cornus alba) är en ca 3 m hög, härdig buske, som får gulvita blommor i flocklika knippen under juni-juli. Den har motsatta blad, som är ganska långsträckta och lång­spetsade, med 5-7 par nerver. Frukten är en bärlik stenfrukt, vit eller ljusblå. Barken på unga kvistar är oftast rödaktig. Kornell skiljs lättast från den inhemska arten skogskornell (Cornus sanguinea) genom att den sistnämnda har bredare, mer elliptiska blad och bara 4-5 bladnerver. Skogskornellens blommor är vita och frukten blåsvart.

I Sverige odlas ett antal namnsorter hörande till två arter eller underarter av kornell (Cornus alba):

Rysk kornell (Cornus alba eller Cornus alba ssp. alba) har grenar som inte är rotslående, och ofta ganska små blad med rund bladbas. Den kommer från Asien och introducerades i Europa 1741. I gamla plantskole­kataloger kallas den ofta Cornus tatarica. Arten skall klara sig bra upp till zon 6.

Videkornell (Cornus stolonifera eller Cornus alba ssp. stolonifera) skjuter rotskott och har rotslående grenar. Dess blad är ganska stora med killik bas. Där den trivs bildar den lätt täta bestånd, och den återfinns inte sällan förvildad. Videkornell kommer från Nordamerika och introducerades till Europa redan på 1600-talet. Arten klarar sig allmänt upp till zon 5.

Korneller i några svenska plantskolor 1860-1940

1860-tal

På 1860-talet erbjöd Alnarps trädgårdar fyra Cornus -arter till försäljning: Rysk kornell (Cornus alba), Körsbärskornell (Cornus mas), Skogskornel l (Cornus sanguinea) och den nordamerikanska arten Kranskornell (Cornus alternifolia).

1870- och 1880-tal

Under 1870- och 80-talet ökade antalet poster till tio. Förutom Kranskornell, Körsbärskornell och Skogskornell – nu både arten och en variegerad form – fanns två varianter av Rysk kornell, 'Sibirica' (1838, syn. 'Atrosanguinea', 'Westonbirt') och 'Sibirica Variegata' , samt två nordamerikanska arter: Videkornell (C. stolonifera) och C. foemina – både arten och en variegerad sort.

Sorten 'Sibirica' kallas ofta Korallkornell på svenska. Den odlas främst för sina röda grenar, och eftersom den inte har så kraftigt växtsätt, passar den även mindre trädgårdar. 'Sibirica' såldes även av några andra plantskolor vid samma tid, och på 40-talet fanns den överallt. Den förblev vanlig under 1950- och 60-tal. 'Sibirica' är mycket härdig och skall klara sig upp till zon 7 i skyddat läge. Sorten 'Sibirica Variegata' kallas ofta Brokbladig Korallkornell på svenska, och kan odlas upp till zon 4.

1890-tal

På 1890-talet hade sortimentet hos Alnarps trädgårdar ökat till 13 och såg delvis annorlunda ut. Av Rysk kornell fanns förutom arten, den vitbrokiga sorten 'Elegantissima' (ca 1900) och den gulbrokiga 'Spaethii' (1884). 'Elegantissima' såldes även av Bergianska trädgården vid samma tid, men riktigt vanlig blev den först på 1950- och 60-talet. 'Spaethii' blev mycket vanlig under 1900-talets första hälft men försvann under 1940- och 50-tal. 'Elegantissima' klarar zon 4, och 'Spaethii' zon 5.

I sortimentet från Alnarps plantskolor under 1890-talet fanns också Körsbärskornell, Skogskornell (även underarten C. sanguinea ssp. australis) , Kranskornell, Videkornell, samt Blomsterkornell (Cornus florida) och flera andra nordamerikanska arter (C. amomum, C. asperifolia, C. candidissima och C. circinata).

1900-1909

Under 1900-talets första årtionde steg antalet poster under släktet Cornus i Alnarps trädgårdars kataloger till 32. .Av Rysk kornell fanns, förutom arten, fyra sorter: 'Elegantissima', 'Spaethii', 'Sibirica' och 'Hessei' – en vacker men idag mycket sällsynt dvärgsort.

Förutom Rysk kornell såldes 1900-1909 också Körsbärskornell, Skogskornell (även underarten australis ), Kranskornell, Videkornell (även varieteterna coloradensis, baileyi och occidentalis) samt Blomsterkornell (C. florida) och diverse andra nordamerikanska arter (C. amomum, C. x arnoldiana, C. asperifolia, C. candidissima, C. circinata, C. foemina, C. glabrata, C. nuttallii och C. obliqua). Dessutom hade man flera asiatiska arter (C . bretschneideri, C. macrophylla, C. oblonga var. oblonga och C. officinalis).

Som jämförelse kan nämnas att man år 1907 från lilla Vassbo trädskola i Dalarna sålde fem typer av Cornus : Videkornell, Skogskornell, en vitbrokig sort av rysk kornell (fol. alba. var.), samt sorterna 'Sibirica' och 'Sibirica Variegata'.

1910-tal

Under 1910-talet sålde Alnarps trädgårdar av Rysk kornell, förutom arten, en vitbrokig sort (fol. alba var.), sorterna 'Spaethi' och 'Sibirica', samt den gulbrokiga 'Gouchaulti' (1888). 'Gouchaulti' började säljas hos flera svenska plantskolor under 1920-talet, och den förblev ganska vanlig långt in på 1960-talet.

Däremot sjönk antalet andra Cornus -arter under 1910-talet markant hos Alnarps trädgårdar. Man sålde nu Körsbärskornell, Blomsterkornell, Videkornell (även varieteten baileyi) samt ett par andra nordamerikanska arter (C.circinata, C. glabrata, C. obliqua och C.occidentalis) . Arten skogskornell försvann också ur sortimentet i Alnarp, endast underarten australis fanns kvar.

1920-tal

Under 1920-talet såldes från Alnarps trädgårdar samma sorter av Rysk kornell som under 1910-talet. Förutom arten hade man en vitbrokig sort (fol. alba var.) som efter 1921 ser ut att byta namn till (eller bytas ut mot) silverbrokig (fol. argento marg.) samt 'Spaethi', 'Sibirica' och 'Gouchaultii'. Däremot hade antalet andra arter nu sjunkig till två, Körsbärskornell och Videkornell.

1930-tal

På 1930-talet försvann själva arten rysk kornell ur sortimentet hos Alnarps trädgårdar, medan de fyra sorterna (silverbrokig, 'Spaethi', 'Sibirica' och 'Gouchaulti') fanns kvar. Av andra arter sålde man tre: Körsbärskornell, Videkornell samt Skogskornell.

Som en jämförelse kan nämnas att man 1936 från Vassbo Trädskola i Dalarna sålde fyra typer av Cornus. Förutom arterna Rysk kornell (C. alba) och Körsbärskornell (C. mas) såldes man också en brokbladig sort (foliis variegatis) samt Korallkornell ('Sibirica').

Kontakta oss!

POM söker efter olika arter och sorter av Cornus som odlats i svenska trädgårdar sedan före 1945. Känner du till någon sådan? Tveka i så fall inte att ta kontakt med Träd- och buskuppropet!

För den som vill läsa mer om släktet Cornus rekommenderas boken: ”Dogwoods: The Genus Cornus” av Paul Cappiello och Don Shadow, publicerad av Timber Press, 2005.

Text och bilder: Anna Andréasson, Träd- och buskuppropet.