Varför klonarkiv?

Fröna i ett äpple har precis som människor helt unika genetiska anlag. Det innebär att om man planterar ett frö från ett äpple kommer man få ett äppelträd med annorlunda äpplen än det man tog fröet ifrån. Om man vill ha ett träd med äpplet Åkerö kan man alltså inte ta ett frö från ett Åkeröäpple, man måste ta en kvist från ett Åkeröäppelträd och ympa den på en grundstam av ett annat äppelträd. Det här innebär att alla träd av en viss äppelsort har ursprung i samma moderplanta och är genetiskt identiska – de är kloner.

För att bevara en äppelsort räcker det alltså inte att spara fröna, man måste ha klonarkiv i form av antingen planteringar av levande träd eller nedfrysta kvistar. Precis som äpplen måste även päron, plommon, körsbär samt många bär bevaras som kloner.

Orsak: självsterilitet

Skillnaden från många andra växtarter där man kan ta frön och få samma sort är att många frukt- och bärsorter är självsterila eller lätt korspollineras. I växter som självbefruktas generation efter generation, och är självfertila, finns det bara en variant (allel) av varje gen. Då kommer all avkomma bli genetiskt identisk med föräldraplantan. Om arten är självsteril krävs två föräldraplantor för att befruktning ska ske och generna mixas i varje generation. Slumpen avgör vilka varianter av varje gen som avkomman får.

Ympning

Olika sorter av till exempel äpplen har olika egenskaper och det gäller kvalitet på frukt såväl som frosttålighet (härdighet) och växtsätt. Man kan kombinera egenskaper genom att få en kvist av en äppelsort att växa fast i en grundstam av en annan sort, något som kallas för ympning. Då kan man få ett träd med både ett härdigt, stort rotsystem från en sort och grenar med särskilt bra äpplen från en annan sort. Idag används ofta den kraftigväxande äppelsorten Malus domestica 'A2' som grundstam vid ympning av äppelträd.