Veckans växt v.20 2009

"Augustas ros"

"Augustas ros" är en av de rosor som (åter)upptäckts genom Rosuppropet. Gården där rosen hittats ligger strax sydväst om Uppsala. Den har varit i nuvarande brukarsläkts ägo i fyra generationer – sedan sekelskiftet 1900. Tidigare bodde flera familjer här samtidigt. Trädgården har inte skötts sedan 1956, då uppgiftslämnarens svärfars kusin, född 1932, flyttade. Farmor och farfar bodde kvar, ingen av dem var någon trädgårdsmänniska. Farmor dog 1963 och farfar bodde kvar till 1974. Jordbruket fortsatte, men efter farfars avflyttning stod stället obebott till år 2000. Då revs det gamla bostadshuset och nuvarande brukarfamilj byggde nytt och flyttade in.

Ett gammalt flygfoto av gården med omgivningar, sannolikt från 50-talet, visar ett tätt lövtak som delvis tycks härröra från rosens växtplats (men bilden är kraftigt retuscherad enligt tidens sed). Växtplatsen är en blockrik, stenig slänt ner mot den väg som leder till gårdsplanen. Det ser ut som om uppgrävt material kastats ut över slänten då vägen breddats och förbättrats; när detta kan ha skett är inte utrett. Efter utgallring av levande och döda träd och buskar år 2001–2002 började dagliljor och lökväxter (pärlhyacinter, narcisser) dyka upp i det parti där rosen växer. Här har uppenbart en gång funnits någon sorts rabatt. Rosen uppmärksammades då den började blomma 2005. Sedan har den blommat allt mer för varje år.

Svärfaderns kusin kunde berätta att hon i sin ungdom planterat pärlhyacinter på platsen. Hon minns också rosen från sin barndom på gården och berättade att svärfaderns mormor Augusta hade en blomma från denna ros mellan sina händer då hon 1941 låg lik i den gamla slaktboden, som ännu finns kvar.

Rosbeståndet återfinns strax till höger om den plats där ett uthus, eventuellt från 1700-talet, tidigare fanns. Detta revs nyligen på grund av långt gånget förfall. Huset tjänade under en period från 1888 (dvs. under tidigare ägarfamiljs tid) som handelsbod, dit folk från omgivande Mälarområde kom farande med båt. Huset användes senare bland annat som spannmålsmagasin.

Stubben av en stor ask är halvt kringväxt av rosen. Stora mängder askfröplantor växer nu upp ur beståndet som är glest och magert men ganska utbrett. Det ska bli spännande att se hur sorten beter sig under mer gynnsamma växtförhållanden.

Text och foto: Eva Stade

Tillbaka till arkiv>