Veckans växt v. 3 2011

Vårkrokus (Crocus vernus (L.) Hill)

Vårkrokus är variabel

Nu efter alla helgerna och en lång ledighet är det tungt att gå upp på morgonen. Det är mörkt och kallt. Snön ligger djup, men det dröjer inte många veckor förrän de första vårtecknen börjar visa sig. Ett sådant är krokusen. De första krokussorterna börjar blomma redan i februari – mars i de södra delarna av landet.

Krokusar tillhör familjen Iridaceae, svärdsliljor. Det latinska namnet Crocus kommer från det grekiska ordet för saffran och syftar på saffrankrokusen C. sativus. Det är ett släkte med ca 80 arter som förekommer från Portugal och Marocko i väster bort till Kina i öster. Flest arter påträffas på Balkan och i Turkiet. Krokusen är en knölväxt som bara blommar en gång, därefter torkar den ihop totalt medan den utvecklar åtminstone en ny knöl ovanför den gamla. Runt knölen sitter ett tunt skal, en tunika, som kan se ut på lite olika sätt. Den kan vara tunn och papperslik eller ha fibrösa trådar som antingen är parallella som en kokosnöt eller bildar olika strukturer påminnande om grov- eller finmaskiga nät.

Vårkrokusen växer i skogs- och lundmiljöer och på subalpina ängar, från Pyrenéerna till Ukraina. Den blir cirka 10 cm hög och har 2-4 blad som är smala och mörkgröna med ljus mittnerv. Bladen är oftast kortare än blomman. De bägarlika blommorna är violetta, purpur- eller lilafärgade och märket når i allmänhet över ståndarna. Vårkrokusen blommar under mars-april, oftast några veckor senare än snökrokusen. Mycket av det som säljs som ”storblommig vårkrokus” och ”Holländsk krokus” är selektioner och hybrider av C. vernus. Gemensamt för alla varianter av arten är en knöltunika som ser ut som ett nät och ett svalg som är vitt eller en annan färg än gul.

Tunikan på vårkrokusen C. vernus är nätlik.

Den rena arten C. vernus ssp. vernus beskrevs första gången 1765 i Europa. Men redan i början av 1700-talet finns det illustrationer på flera C. vernus i Olof Rudbecks den äldres Blomboken. Det finns uppgifter om att den har påträffats förvildad 1832 i trädgårdarna runt Ulriksdal och Löfsta bruk i Uppland.

I Göteborgs trädgårdsförenings priskurant från 1854 fanns följande krokussorter till försäljning (troligen är de flesta C. vernus): ” ’Alexander’ blå, ’Grossfürst’ rent hvit, Stora gula, Guldfärgade, Skottska, ’Sir Walter Scott’ (ny sort), Rommel, alla färger blandade”

I samma priskurant men några år senare 1868 finns det 29 olika krokus till försäljning. Där delade man in krokusen i Hvita 10 st, Blå 9 st och Spräckliga 8 st. Man sålde även Gula stora och C, sativa.

Göteborgs trädgårdsförening 1868

Till Lök- och knöluppropet har vi fått in närmare 40 tips om krokusar. Hur många som är vårkrokusar av detta vet vi ännu inte eftersom de inte har blommat ännu på provodlingsfältet.

Text: Karin Persson, e-post
Bild: Linnea Oskarsson och Anita Ireholm

Utanför Södra station i Örebro har man planterat en knöl av vårkrokus för varje invånare i staden.

Tillbaka till arkiv>